Filofiserar.. :)
Har sluta jobbet för ett tag sen, och sitter me min ständiga kopp the, snart fastklistrad i handen tror ja :) Men de sägs att de är lite lika som kaffe.. Sitter och hoppas på att ja ska vinna massa pengar, ibland bara undrar ja verkligen hur de ska gå ihop, på nått konstigt sätt så gör de ju de, men ändå.. Har kommit fram till en ekvation som inte går ihop alls, ja tjänar ihop mer pengar varje månad nu än va ja gjorde förr, och ändå så har ja mindre över.. okej ja förstår att de inte går o lägga undan lika mycket nu me tanke på bensin och så.. men ändå.. de var ju sånna pengar ja la undan förr, och ändå fick över.. hmm.. ja måste nog sätta mig ner och kolla igenom va de är som felar tror ja... Något som gör mycket är ju faktiskt löning den 15 ist för 25, som gör de lite konstigt och få ihop på nått sätt.. kan vara de, men hur lång tid ska de ta innan man vänjer sig vi de då?
Blir lövbiff roulader till middag idag, så ni vet, såg recept på nyhetsmorgon, shit är ja uppe så tidigt.. hmm.. Och de här har ja typ gjort förr, så ja kan ju inte misslyckas lika mycket som me den där j**la köttfärssåsen.. Vi får se hur de blir :) Bara så ni vet..
Ska försöka höra me min sambo om han snart är påväg hem, så ja kan börja me maten, för ja börjar bli väldigt hungrig nu faktiskt, sen vore de trevligt me en promenad idag, vi var ju ut i måndags, och de var så skönt och röra på sig, känner att kroppen behvöer de, man är ju som sagt inte 20 längre.. mhmm.. :)
Glömde skriva att ja höll på och chocka min vän riktigt mycket igår när ja konstatera för henne att de bara var 13(!) år kvar till 40.. Ja som inte ens har insett att ja fyller 30(!) hjälp(!) om tre år.. Suck, var i hela fridens dar tar tiden vägen? en annan tyckte ju nyss man var 18.. De går så himla fort, och så när man börjar tänka efter, va har ja hunnit gjort då? Ja egentligen har man ju gjort ganska mycket, flytta när man var 16 eller 17, 15 mil hemifrån till ett ställe där man absolut inte kände någon, man inte förstod första lektionen va svenskaläraren sa, för hon prata dalmål.. Åkt iväg en sväng utomlands och jobba, och egentligen provat massa olika jobb, och bott själv hur länge som helst, lärt sig att ta hand om sig själv, skaffat sig en "ny" familj med sina vänner, och lyckats springa in i en karl och blev sambo.. Jag har levt ihop me min vännina i stort sett tre år, och hennes son, tänk va kul vi har haft, och va man egentligen har lärt sig.. Ja vet, nu blev ja lite sentimental men men.. Tänker man tillbaka så har man hunnit ganska mycket, och ja är faktiskt himla nöjd me att ja gjort de ja gjort, inget ja känner just nu ja saknar, och vaddå sendå om man inte har barn innan man är 30, spelar de egntligen någon som helst roll? man har ju gjort så himla mycket annat, och ja har konstaterat att ja inte känner att ja vill ha några barn just nu, de räcker som ja har de, vilket ja inte alls tyckte att ja skulle tycka när ja var 20, då skulle man ju helst ha barn och vara gift och hus volvo och villa när man blev 25.. Vet inte riktigt hur man tänkte att man skulle hinna, speciellt inte då man var singel och man bör förhoppningsvis lära känna sin partner lite först.. Lyssnade på en kollega som berättade vilken låt hon skulle ha på sitt bröllop, absolut inge fel me de, ja antar att hela hennes bröllop är planerat i huvudet, och ja, när ja var lika ålder som henne, då hon är några år yngre än mig, så hade ja oxå allt planerat i huvudet, ja vet tillome va vi skulle äta, men bilden var lite vag om vem som stod brevid en, men nu är de inte alls samma. Tankarna går mer att vi får väl se hur de blir, visst skulle de vara dötrevligt me ett bröllop, klart de har man väl drömt om, men samtidigt blir inte puzzlet alltid som man tänkt sig, så vem vet, de kanske inte ens blir nått.. De kan bara tiden utvisa..
Mia.
Blir lövbiff roulader till middag idag, så ni vet, såg recept på nyhetsmorgon, shit är ja uppe så tidigt.. hmm.. Och de här har ja typ gjort förr, så ja kan ju inte misslyckas lika mycket som me den där j**la köttfärssåsen.. Vi får se hur de blir :) Bara så ni vet..
Ska försöka höra me min sambo om han snart är påväg hem, så ja kan börja me maten, för ja börjar bli väldigt hungrig nu faktiskt, sen vore de trevligt me en promenad idag, vi var ju ut i måndags, och de var så skönt och röra på sig, känner att kroppen behvöer de, man är ju som sagt inte 20 längre.. mhmm.. :)
Glömde skriva att ja höll på och chocka min vän riktigt mycket igår när ja konstatera för henne att de bara var 13(!) år kvar till 40.. Ja som inte ens har insett att ja fyller 30(!) hjälp(!) om tre år.. Suck, var i hela fridens dar tar tiden vägen? en annan tyckte ju nyss man var 18.. De går så himla fort, och så när man börjar tänka efter, va har ja hunnit gjort då? Ja egentligen har man ju gjort ganska mycket, flytta när man var 16 eller 17, 15 mil hemifrån till ett ställe där man absolut inte kände någon, man inte förstod första lektionen va svenskaläraren sa, för hon prata dalmål.. Åkt iväg en sväng utomlands och jobba, och egentligen provat massa olika jobb, och bott själv hur länge som helst, lärt sig att ta hand om sig själv, skaffat sig en "ny" familj med sina vänner, och lyckats springa in i en karl och blev sambo.. Jag har levt ihop me min vännina i stort sett tre år, och hennes son, tänk va kul vi har haft, och va man egentligen har lärt sig.. Ja vet, nu blev ja lite sentimental men men.. Tänker man tillbaka så har man hunnit ganska mycket, och ja är faktiskt himla nöjd me att ja gjort de ja gjort, inget ja känner just nu ja saknar, och vaddå sendå om man inte har barn innan man är 30, spelar de egntligen någon som helst roll? man har ju gjort så himla mycket annat, och ja har konstaterat att ja inte känner att ja vill ha några barn just nu, de räcker som ja har de, vilket ja inte alls tyckte att ja skulle tycka när ja var 20, då skulle man ju helst ha barn och vara gift och hus volvo och villa när man blev 25.. Vet inte riktigt hur man tänkte att man skulle hinna, speciellt inte då man var singel och man bör förhoppningsvis lära känna sin partner lite först.. Lyssnade på en kollega som berättade vilken låt hon skulle ha på sitt bröllop, absolut inge fel me de, ja antar att hela hennes bröllop är planerat i huvudet, och ja, när ja var lika ålder som henne, då hon är några år yngre än mig, så hade ja oxå allt planerat i huvudet, ja vet tillome va vi skulle äta, men bilden var lite vag om vem som stod brevid en, men nu är de inte alls samma. Tankarna går mer att vi får väl se hur de blir, visst skulle de vara dötrevligt me ett bröllop, klart de har man väl drömt om, men samtidigt blir inte puzzlet alltid som man tänkt sig, så vem vet, de kanske inte ens blir nått.. De kan bara tiden utvisa..
Mia.
Kommentarer
Trackback
