sparka inte på folk som redan ligger..
Vill först skriva att de är väldigt elakt och dåligt att sparka på folk som redan ligger eller mår väldigt dåligt.. De är under min nivå att göra så, och att ens förstå att folk vill göra så mot andra, är de så roligt och frestande att skratta och må bra åt och av andras olycka? Låt folk vara! göra de de vill och tänk på att de kanske är fler saker som ligger bakom saker än sånt som folk tror och tänker och drar egna slutsater av.. Visst en annan kanske inte är bäst heller, men ja vill aldrig få folk som redan mår dåligt att må ännu sämre, skulle aldrig falla mig in.. IDIOTER säger vi om de..
För övrigt så de ovan har egentligen inte nått me nått annat och göra, men ville få ur de ur systemet, skit i andra och sköt sig själv.. Vem orkar ha koll på andra egentligen? Ja orkar ju inte ens hålla koll på de som händer i mitt eget liv, hur ska ja orka me andras liv oxå?
Man är aldrig mer än människa och ja visst ja kan erkänna att ja mår apa just nu, och mina närmaste vet va de beror på och av vilken anledning, ja har inte nån lust att bli ovän me nån, för då mitt liv är just nu väldigt ostabilt så har ja inte nån ork över till någon annan än mig och min karl, de är de ja lägger energin på och när ja väl kommer igen så vet ja att mina vänner finns där fortfarande då de stöttat mig och förhoppningsvis kan ja göra samma sak för dem när de behöver..
Ja försöker att jobba på men ibland är de jobbigt att ta sig fram i uppförsbacke, då är de ändå tur att man har sina vänner och min Karl som ibland är så underbar och stöttande så de finns inte.. :) Och man får vara glad för de lilla misstänker ja och ja de kommer gå framåt, men just nu står de still och alla dagar känns som en hel evighet..
Något som dök upp i mitt huvud som ja började tänka på var de här me barn.. och skaffa barn.. Vilket är en skrämmande tanke men samtidigt lite sorglig för ibland blir de inte alltid riktigt som man tänkt sig och ja visst ja vill gärna ha barn, men när man mår väldigt inte bra och är väldigt ostabil så är de inte kanske planen att man går och blir gravid, inte så bra, man behöver nog må lite bättre i sig själv, men iaf så slog tanken mig att hur lång tid kommer de ta att må bra då? Och hur lång tid kommer de ta innan allt de där me barn händer? De är inte så att de är någon klocka egentligen, men ja vet och har insett att ja är inte jätteung längre, visserligen inte gammal heller, men ja vill inte stå när ja är 40 utan barn och inse att jävlar ja har visst missa en liten detalj.. Men och andra sidan får man inte tänka så heller, utan ta de som de kommer..
Ja försökte verkligen komma på och skriva ett positivt inlägg idag, men nja jamisslyckades, men de är för ja inser att ja mår inte bra och ja kan leva me de, men alla omställningar tar tid, så när ja väl är där så kommer de att märkas, och ja kan säga att idag har ja faktiskt sett ganska positivt till livet, tack vare dig och ja har inte haft ont i huvudet på nästan hela dagen, vilket bara de är ett stort framsteg, nu är de bara att ta nästa dag som den kommer och ta de lugnt och andas resten av den här dagen..
Mia.
För övrigt så de ovan har egentligen inte nått me nått annat och göra, men ville få ur de ur systemet, skit i andra och sköt sig själv.. Vem orkar ha koll på andra egentligen? Ja orkar ju inte ens hålla koll på de som händer i mitt eget liv, hur ska ja orka me andras liv oxå?
Man är aldrig mer än människa och ja visst ja kan erkänna att ja mår apa just nu, och mina närmaste vet va de beror på och av vilken anledning, ja har inte nån lust att bli ovän me nån, för då mitt liv är just nu väldigt ostabilt så har ja inte nån ork över till någon annan än mig och min karl, de är de ja lägger energin på och när ja väl kommer igen så vet ja att mina vänner finns där fortfarande då de stöttat mig och förhoppningsvis kan ja göra samma sak för dem när de behöver..
Ja försöker att jobba på men ibland är de jobbigt att ta sig fram i uppförsbacke, då är de ändå tur att man har sina vänner och min Karl som ibland är så underbar och stöttande så de finns inte.. :) Och man får vara glad för de lilla misstänker ja och ja de kommer gå framåt, men just nu står de still och alla dagar känns som en hel evighet..
Något som dök upp i mitt huvud som ja började tänka på var de här me barn.. och skaffa barn.. Vilket är en skrämmande tanke men samtidigt lite sorglig för ibland blir de inte alltid riktigt som man tänkt sig och ja visst ja vill gärna ha barn, men när man mår väldigt inte bra och är väldigt ostabil så är de inte kanske planen att man går och blir gravid, inte så bra, man behöver nog må lite bättre i sig själv, men iaf så slog tanken mig att hur lång tid kommer de ta att må bra då? Och hur lång tid kommer de ta innan allt de där me barn händer? De är inte så att de är någon klocka egentligen, men ja vet och har insett att ja är inte jätteung längre, visserligen inte gammal heller, men ja vill inte stå när ja är 40 utan barn och inse att jävlar ja har visst missa en liten detalj.. Men och andra sidan får man inte tänka så heller, utan ta de som de kommer..
Ja försökte verkligen komma på och skriva ett positivt inlägg idag, men nja jamisslyckades, men de är för ja inser att ja mår inte bra och ja kan leva me de, men alla omställningar tar tid, så när ja väl är där så kommer de att märkas, och ja kan säga att idag har ja faktiskt sett ganska positivt till livet, tack vare dig och ja har inte haft ont i huvudet på nästan hela dagen, vilket bara de är ett stort framsteg, nu är de bara att ta nästa dag som den kommer och ta de lugnt och andas resten av den här dagen..
Mia.
Kommentarer
Trackback
