vilken dag..
Den här dagen.. Ja de har varit en tung dag idag, och väldigt jobbig, men jag har ändå fått lite positivt in i den oxå..
Dagen började med att stiga upp 07.05 för att hoppa in i duschen, eller ja hoppa var väl och ta i. Göra sig iordning, kastade i mig lite yoghurt medans jag väntade på att plattången skulle bli varm och fixa till håret, borsta tänderna och sen ner till bilen, för att ta mig till familjerådgivningen. Som ligger på stan men jag skulle ju iväg direkt efteråt så därför blev de bil.. Har inte träffats med karln sen i söndags, och vi har inte pratat något i telefonen heller, bara några enstaka sms.. Så jag var ju lite nervös och jag visste faktiskt inte vad jag skulle förvänta mig heller, om jag skulle förvänta mig något.. Så vi satt där och pratade en timme, och de kändes väldigt bra iaf, och vi kunde disskutera för vi hade en mellanhand, så de var ju positivt iaf.. De gick väl.. Ja hur gick det? Jag tyckte att de var skönt och väldigt välbehövligt iaf, vet dock inte om karln tyckte likadant, och hon tyckte att vi hade gjort helt rätt beslut om att flytta ifrån varandra nu, vilket jag oxå har insett.. Att de är en hel del att gå igenom, men de var ju en början iaf.. Kändes som om vi gick därifrån att han hade tappat smöret och sålt pengarna eller ja.. Medans jag kände en liten lättnadskänsla över att jag faktiskt hade tänkt helt rätt iome att vi inte alls mår bra i de vi har just nu..
Gick lite snabbt till bilen och satte mig i för att åka vidare till Vårdcentralen som jag så duktigt bokat tid till..Väl när jag kom dit var jag i tid iaf, men fick sitta och vänta i hen halvtimme, men de gjorde ju iofs inget då jag ändå inte hade något annat inbokat för dagen. Träffade en stressad doktor, men när jag sa att du kan andas och vara lugn för jag har inge bråttom så lugna hon ner sig.. Jag fick tala om hur allt var, och hon gick igenom någon slags broschyr som hon tagit fram för att följa om man har någon slags ledsjukdom eller reumatism.. Sen hämta hon en penna och en annan pärm med ytterligare info. Jag fick böjas och mätas och ja ta av mig kläderna och ritas sträck på.. Tryckas och aha mhmm.. och ja såvidare. Men hon tog mig på allvar iaf, huvudsaken de. Hon misstänkte att de är samma sak som jag befarar och ibland så hatar jag att ha rätt, speciellt i detta fall.. Men hon skulle gå igenom alla papper från tidigare röntgar och tidigare journaler för och se vad hon kunde göra.. Skicka en remiss till reumatologen och en remiss på förfrågan om jag fick göra en manetröntgen. Skrev ut vackra rosa piller åt mig.. Och när jag läser bipacksedeln så ser jag iaf att de är en tablett som man ger för personer med reumatiska sjukdomar, och de kan ju aldrig vara bra.. Men hur som helst så gav de förhoppningsvis resultat iaf, så de kändes ju bra de.. Men inte nog med de de avslutades med ett blodprov eller något, de tog blod iaf, och jag som är livrädd för nålar.. Ja sjuksystern fick se mig gråta och när jag kommer ut till bilen så ringer jag mamma och är lite i chock då jag inte var beredd på att ta några nålstick. Så jag gråter för mamma och talar om vad som hänt att jag gärna vill att även om jag är 28 år så vill jag att mamma ska vara där och hålla mig i handen när jag tar blodprov. De bara är så.. Och de är vid såna tillfällen som jag bara vill ha mamma i närheten och krama mig och säga att de går bra.. De är ju klart att de gick bra, men när de kommer till de där är jag fyra år.. De bara är så.
De positiva som hänt i allt dehär, ska tilläggas att när jag var klar med dagens äventyr var kl strax efter elva, så en väldigt intensiv dag kan man ju säga.. Men jag köpte en trisslott och "vann" 25 kronor och när jag kom hem hade jag fått en mycket positiv lönespec. Så de känns ju iaf bra..
Nu har jag fått i mig lite lunch iform av någon slags omelett, chocken över nålen har lagt sig någelunda och jag funderar på om tabletten har verkat eller om jag kommer känna något annorlunda.. Ska ringa mamma engång till.. Sen hoppas jag på att den här dagen bara blir bättre!
Mia.
Dagen började med att stiga upp 07.05 för att hoppa in i duschen, eller ja hoppa var väl och ta i. Göra sig iordning, kastade i mig lite yoghurt medans jag väntade på att plattången skulle bli varm och fixa till håret, borsta tänderna och sen ner till bilen, för att ta mig till familjerådgivningen. Som ligger på stan men jag skulle ju iväg direkt efteråt så därför blev de bil.. Har inte träffats med karln sen i söndags, och vi har inte pratat något i telefonen heller, bara några enstaka sms.. Så jag var ju lite nervös och jag visste faktiskt inte vad jag skulle förvänta mig heller, om jag skulle förvänta mig något.. Så vi satt där och pratade en timme, och de kändes väldigt bra iaf, och vi kunde disskutera för vi hade en mellanhand, så de var ju positivt iaf.. De gick väl.. Ja hur gick det? Jag tyckte att de var skönt och väldigt välbehövligt iaf, vet dock inte om karln tyckte likadant, och hon tyckte att vi hade gjort helt rätt beslut om att flytta ifrån varandra nu, vilket jag oxå har insett.. Att de är en hel del att gå igenom, men de var ju en början iaf.. Kändes som om vi gick därifrån att han hade tappat smöret och sålt pengarna eller ja.. Medans jag kände en liten lättnadskänsla över att jag faktiskt hade tänkt helt rätt iome att vi inte alls mår bra i de vi har just nu..
Gick lite snabbt till bilen och satte mig i för att åka vidare till Vårdcentralen som jag så duktigt bokat tid till..Väl när jag kom dit var jag i tid iaf, men fick sitta och vänta i hen halvtimme, men de gjorde ju iofs inget då jag ändå inte hade något annat inbokat för dagen. Träffade en stressad doktor, men när jag sa att du kan andas och vara lugn för jag har inge bråttom så lugna hon ner sig.. Jag fick tala om hur allt var, och hon gick igenom någon slags broschyr som hon tagit fram för att följa om man har någon slags ledsjukdom eller reumatism.. Sen hämta hon en penna och en annan pärm med ytterligare info. Jag fick böjas och mätas och ja ta av mig kläderna och ritas sträck på.. Tryckas och aha mhmm.. och ja såvidare. Men hon tog mig på allvar iaf, huvudsaken de. Hon misstänkte att de är samma sak som jag befarar och ibland så hatar jag att ha rätt, speciellt i detta fall.. Men hon skulle gå igenom alla papper från tidigare röntgar och tidigare journaler för och se vad hon kunde göra.. Skicka en remiss till reumatologen och en remiss på förfrågan om jag fick göra en manetröntgen. Skrev ut vackra rosa piller åt mig.. Och när jag läser bipacksedeln så ser jag iaf att de är en tablett som man ger för personer med reumatiska sjukdomar, och de kan ju aldrig vara bra.. Men hur som helst så gav de förhoppningsvis resultat iaf, så de kändes ju bra de.. Men inte nog med de de avslutades med ett blodprov eller något, de tog blod iaf, och jag som är livrädd för nålar.. Ja sjuksystern fick se mig gråta och när jag kommer ut till bilen så ringer jag mamma och är lite i chock då jag inte var beredd på att ta några nålstick. Så jag gråter för mamma och talar om vad som hänt att jag gärna vill att även om jag är 28 år så vill jag att mamma ska vara där och hålla mig i handen när jag tar blodprov. De bara är så.. Och de är vid såna tillfällen som jag bara vill ha mamma i närheten och krama mig och säga att de går bra.. De är ju klart att de gick bra, men när de kommer till de där är jag fyra år.. De bara är så.
De positiva som hänt i allt dehär, ska tilläggas att när jag var klar med dagens äventyr var kl strax efter elva, så en väldigt intensiv dag kan man ju säga.. Men jag köpte en trisslott och "vann" 25 kronor och när jag kom hem hade jag fått en mycket positiv lönespec. Så de känns ju iaf bra..
Nu har jag fått i mig lite lunch iform av någon slags omelett, chocken över nålen har lagt sig någelunda och jag funderar på om tabletten har verkat eller om jag kommer känna något annorlunda.. Ska ringa mamma engång till.. Sen hoppas jag på att den här dagen bara blir bättre!
Mia.
Kommentarer
Trackback
