Ja är inte bitter.. Bara en aning nere..
Har precis sett filmen Dear John.. Som vanligt har jag gråtit en sväng, eller jag har faktiskt gråtit rätt rejält.. Först kommer tårarna för att de är så sorgset, och sen bara fortsätter de helt enkelt.. Men filmen var mycket bra, och absolut en av de bättre filmer jag sett på länge.. Funderar på och gå upp på vinden och fortsätta gråtmaraton och hämta dvdn och se PS. I love you.. Men jag vet faktiskt inte om jag pallar den idag..
Idag är jag rätt sliten måste jag säga.. Efter att ha jobbat sex dagar denna vecka och efter att ha druckit tydligen en hel del vin igår, så känner jag mig rätt mör faktiskt.. Och cyklingen tog ju ut sin rätt tidigare i veckan så de känns helt ok och bara sitta i soffan och göra ingenting.. Fast och andra sidan så sitter jag ju på golvet just nu men..
Provar idag för första gången på två och en halv vecka att inte äta medicin för att jag skulle testa och vara utan den när jag var ledig, så jag provar väl med de då helt enkelt.. Än så länge, känns de ja som vanligt, fast lite lättare, blir mest spännande mot kvällningen då de är dags för sova.. Men de visar sig helt enkelt..
Känner mig tung idag, och att jag grät till filmen gjorde de lite bättre.. känner mig nere helt enkelt.. Jag ville inte att de skulle vara såhär, jag vill inte att allt ska vara jobbigt när de gäller förhållande, jag vill att allt ska vara stjärnklart och att solen ska lysa jämt, de är klart att även solen har sina fläckar.. Antar att de är alkoholångest som pratar idag och de faktum att jag är helt själv i min lägenhet.. Men känns ju bara som att vi tjafsar, bråkar och när vi pratade i telefonen idag, så la du på mitt i allt.. Jag har inte ringt upp och jag har inte skickat något sms efter de, för jag känner mig mest lessen över att de verkar bli såhär hela tiden.. Att de spelar ingen roll hur man än gör så blir de inte rätt, och de som gör mig mer lessen i allt de är att någonstans så inser man att de kan inte vara såhär, för man mår inte bra av de helt enkelt.. Jag har vänt och vritdit på allt en miljon gånger känns de som och de känns som om de inte spelar någon roll, för hur vi än gör kommer vi tillbaka till ett läge som är ohållbart, att de inte är hälsosamt och nyttigt helt enkelt.. Varje dag just nu är som ett stort enda frågetecken och när folk frågar vet jag inte längre vad jag ska säga..
Nej om jag ska ta och försöka ta mig upp från golvet och göra något vettigt av denna dag, men de är svårt när man inte kan vrida på sig och egentligen skulle behöva en hjälpande hand och ta sig upp faktiskt.. Sorgligt, men sant.. och de gör mig ännu mindre bra till mods idag.. Men kära söndag, välkommen att förstöra min dag lite grann, och önskar att måndag vill mig bättre..
Mia.
Idag är jag rätt sliten måste jag säga.. Efter att ha jobbat sex dagar denna vecka och efter att ha druckit tydligen en hel del vin igår, så känner jag mig rätt mör faktiskt.. Och cyklingen tog ju ut sin rätt tidigare i veckan så de känns helt ok och bara sitta i soffan och göra ingenting.. Fast och andra sidan så sitter jag ju på golvet just nu men..
Provar idag för första gången på två och en halv vecka att inte äta medicin för att jag skulle testa och vara utan den när jag var ledig, så jag provar väl med de då helt enkelt.. Än så länge, känns de ja som vanligt, fast lite lättare, blir mest spännande mot kvällningen då de är dags för sova.. Men de visar sig helt enkelt..
Känner mig tung idag, och att jag grät till filmen gjorde de lite bättre.. känner mig nere helt enkelt.. Jag ville inte att de skulle vara såhär, jag vill inte att allt ska vara jobbigt när de gäller förhållande, jag vill att allt ska vara stjärnklart och att solen ska lysa jämt, de är klart att även solen har sina fläckar.. Antar att de är alkoholångest som pratar idag och de faktum att jag är helt själv i min lägenhet.. Men känns ju bara som att vi tjafsar, bråkar och när vi pratade i telefonen idag, så la du på mitt i allt.. Jag har inte ringt upp och jag har inte skickat något sms efter de, för jag känner mig mest lessen över att de verkar bli såhär hela tiden.. Att de spelar ingen roll hur man än gör så blir de inte rätt, och de som gör mig mer lessen i allt de är att någonstans så inser man att de kan inte vara såhär, för man mår inte bra av de helt enkelt.. Jag har vänt och vritdit på allt en miljon gånger känns de som och de känns som om de inte spelar någon roll, för hur vi än gör kommer vi tillbaka till ett läge som är ohållbart, att de inte är hälsosamt och nyttigt helt enkelt.. Varje dag just nu är som ett stort enda frågetecken och när folk frågar vet jag inte längre vad jag ska säga..
Nej om jag ska ta och försöka ta mig upp från golvet och göra något vettigt av denna dag, men de är svårt när man inte kan vrida på sig och egentligen skulle behöva en hjälpande hand och ta sig upp faktiskt.. Sorgligt, men sant.. och de gör mig ännu mindre bra till mods idag.. Men kära söndag, välkommen att förstöra min dag lite grann, och önskar att måndag vill mig bättre..
Mia.
Kommentarer
Trackback
