Mias last night

Jag har bestämt att man får äta ostbågar till lunch även om man åt de till middag igår de är helt ok..

Dagens dag igår var en blandning av glädje och katastrof! Mina efterlängtade skattepengar kom som förövrigt snart är slut men men de blev en resa iaf och fick pengar till de och lite annat smått och gott, klippning tillexempel.. Mitt uppe i mitt glada besked så pratar jag med mamma i telefonen och efter ett tag så dör den, och den tvärdör, vägrar att starta.. Helt galet va knäppt att vara helt utan.. Sagt och gjort var ju inte mer än att gå till kupolen för och se om de kunde hjälpa mig.. Och jo visst, mobilen är inskickad för reparation och ingen lånetelefon att lämna ut.. Blev både arg och lessen, men fick glada beskedet om att de skulle ta två till fyra veckor och att de skulle ringa mig när den var lagad, så då gav jag svaret tillbaka, om jag inte har någon telefon hur hade ni då tänkt att ni ska höra av er om och berätta att den är klar?! Så idag ska jag få en lånetelefon förhoppningsvis, även om jag har fått min gamla gamla av herrn så ska jag ha en helt enkelt för servicens skull! Idiotgrejer...

Men sen skulle jag ju även shoppa lite, och flipflopsen jag vill ha finns inte längre att få tag i, nya sandalerna som jag har likadana fanns inte i min storlek och ja inte alls min dag helt enkelt..

Men däremot har jag faktiskt äntligen bokat biljetter till Grease i leksand den 1 oktober som jag så gärna vill se, och ska hämta ut dem idag.. Kanske känns en liten smula konstigt över allt men de är ju jag som bestämmer över mitt liv så de får bli såhär, kan inte tänka mig nån annan som skulle passa bättre i de här sammanhanget heller..

Ibland känns de som om att göra andra lessna är min grej helt enkelt.. Och igår var inget undantag.. Så ja.. Jag hoppas att alla erfarenheter man får stärker en och gör att man blir en bättre människa, och hoppas att de är så oxå.. Men ja.. ja kan inte säga mer än så helt enkelt..

Mitt liv är så konstigt ibland oxh jag vet själv knappt va som händer men ska de inte vara lite spännande och leva då? Och man kan helt enkelt inte vara lycklig jämt.. tyvärr..

I´d rather be with you snurrar på här i högtalarna med Joshua Radin tror ja de va.. mycket bra låt..

Och just de handla en sjal, om ja inte missminer mig nr 23 till samlingen.. :P Men ja ville verkligen ha den och de var faktiskt lite tröstshopping..

Nu ska ja plantera mina blommor hoppa in i duschen och prova min nya plattång.. ha en bra dag..

Mia.

Måste säga att jag är riktigt imponerad av mig själv och vill skryta lite.. Jag har motionerat i 45 minuter i blge efter kl åtta starkt jobbat av mig, med en isiaschnerv som ligger tok ikläm och efter kl åtta.. Bra jobbat.. Man vet inte om man kan lita på den här staden alls.. Men man måste ju våga eller hur? Imorn vet jag faktiskt inte om jag kommer ta mig upp ur sängen då nerven gör förbannat ont, men en arb.kollega sa till mig att man ska göra situps för att strecka ut de musklerna som är kring så att de inte gör lika ont, så sagt och gjort 20 situps efter motionen mycket bra gjort av mig.. Och man blir ju så trött, perfekt när man ska sova och försöka få en god sömn som är lite längre än fem timmar..

Färdigskrytet..

Nu dricker jag the, bubbelvatten och äter ostbågar, för jag kan ju inte bara vara nyttig helt enkelt.. Och jag vet att om jag ska fortsätta motionera om de blir så så vet jag att jag kommer tappa en hel del vikt, brukar vara resultatet och då lär jag spä på vikten lite efteråt.. Bra va?.. :)

Jag hade något jag ville ta upp men jag vet faktiskt inte va de var.. något som jag funderat över iaf..

Har i stort sett nästan varit själv i två dygn nu, vilket är på ett sätt lite skönt och vara själv, men fruktansvärt tråkigt och väldigt väldigt ensamt.. gillar inte alls riktigt.. men igår var de ju en mindre bra dag och idag är lite bättre.. Men men de blir så ibland..

Nu är de läggdags för min del iaf.. sista dagen innan en ledig dag, känns skkönt och jag slutar ju två imorn så.. :)

Mia.

Pysslat har ja precis gjort.. satt upp lite tavlor eller kort i sovrummet mitt emot sängen på väggen med sånna kort som får mig att må bra :) Har massa fler bra kort så de kommer komma upp lite då och då, vissa är visserligen inte bra, men roliga..

Slutade två idag och idag har hittills varit en mycket bättre dag, tack och lov.. skönt och vara en sväng bara och pyssla lite.. ska väl ta tag i sånt som blivit lidande oxå, men ingen brådska man behöver inte göra allt på engång.. nu en kopp the och sen laga mat.. sen får vi se vad som händer helt enkelt..

Over and out..

Mia.

Sendrag kommer för att man har saltbrist eller för att man har druckit för lite bara så ni vet.. I mitt fall så är de både och tror jag.. kan till och med tänka mig att sömnbrist har något med det att göra, har även utvecklat någon form av deppristionsklining.. Eller jag vet inte om de kommer därifrån men jag chansar på de, och är de någon som borde få en stressfaktur just nu så är de verkligen jag.. Men de är väl bara vinka och se glad ut..

Annan notering är att min granne ser ut som en ung dr. Alban, bara så ni vet.. Inge illa menat men tycker de är lite roligt noterat, hello africa tell me how you doin..

Åskan har lagt sig iaf och nu när sängen snart kallar så börjar de spricka upp, är de inte typiskt på den dagen man är ledig.. Vet ni att de är lååånngggtt till september och min efterlängtade semester?? Just nu en aningen för långt, och tanken av att jag lär i veckan sätta mig ner och göra en förhandsorder på kräfter till vecka 31 skrämmer mig lite, hur mycket kräfter bör man ha?? Jaja.. de blir säkert bra.. Mycket nu..

Imorn ska jag även försöka ta mig till jobbet en timme tidigare, så de blir tidig säng idag, makaronerna är på kokning till matlåda.. Fläskfilé makaroner och Bea.. Jaja de funkar alla gånger..

Skulle vilja vara vaken hela natten och spela musik på högsta volym, varför? Bara för att jag kan..

Tredje inlägget idag jag vet, och ytterligare inte nå mer intressant heller, mer än att den här dagen har varit hemsk och jobbig, men hoppas på att imorn blir mycket mycket bättre, de måste den helt enkelt.. Men man får ha sånna här dagar helt enkelt, de är ok.. och de är helt ok och vara lessen, helt ok att må dåligt för när man väl kommer så långt ner så är de bara och klättra uppåt och de måste vända... Tackar alla för alla hjälpande händer, de är tur man har sina vänner ändå.. Vad skulle man göra utan dem?

Nej tomt i huvudet nu.. Lite musik och sen toksova, utvilad imorn låter som en alldeles strålande plan tills imorn faktiskt..

Mia.

När man går ut på balkongen och ser att folk bara står och väntar på att åskvädret ska dra in då inser man hur mäktigt de är med åska.. Tände hela lägenheten med ljus för att distrahera mig från ovädret, då åska är de väder jag gillar sämst.. Är helt enkelt rädd för de vädret och de är så mäktigt att man inte kan göra någonting.. Spelade musik från mobilen och lag en passians några gånger.. Idag är verkligen verkligen inte alls en bra dag.. Idag bara rinner tårarna hela tiden, och ja har väl väntat på den här dagen ett tag..

Jag vet inte vad jag ska göra åt saken heller de får vara såhär just nu helt enkelt..

Såhär har jag de iaf i vardagsrummet just nu.. Lite suddig bild men men..


Tycker självklart att jag har de mysigt med massa tända ljus och huvudsaken att jag är nöjd..

Idag är helt enkelt en sån dag som jag borde ligga under täcket och inte göra nått.. men men..

Tar en bild på en av de finaste ungarna som finns oxå från Glada Huddik..



Även om jag känner att jag är grymt sliten så får den här bilden ändå mig att le och känna mig en aning lycklig..

Melanie Fiona spelas med Mondag Morning, grymt bra låt.. Jag passar på att göra ingenting och de gör ingenting om de blir lite tårar idag.. de måste komma ut någon gång..

Saknar nå grymt mycket..

Mia.

Det regnar ute oskan har dragit förbi och äntligen får jag slå igång datorn lyssna på musik och just nu ljuder Jeff Buckley ur högtalarna, Hallelujah och tvättmaskinen skriker i bakgrunden att den är klar.. En gång i minuten.. De är typisk söndag idag, såndär som man önska att man hade energi till att göra en miljon saker, men man inser att de är tillräckligt jobbigt och hoppa ur pyjamasen och borsta tänderna.. Massa borden men massa orkar inte helt enkelt..

Har pratat med mamma en sväng om egentligen ingenting och en hel drös med andra grejer, fina minsta bror och hans tjej var här igår, hon är ju för rolig, man skrattar en hel del och allt känns så bra.. Sen vakna jag idag av att oskan mullra så högt så jag insåg att de var dags och gå upp och känner mig sådär en aningen smådeppig..

Ser ut som om oskan är påväg tillbaka men jag hoppas att de bara är lite regn.. Skulle behöva två dagar ledigt till känner jag..

Känner mig som ja.. och de känns inte alls bra känns som om man bara ställer till en massa saker, gör folk lessna och allt blir bara fel, jag vet att de inte är så till 90 procent men ändå.. Jag hade en miljon bra saker och skriva imorse men ja kommer faktiskt inte ihåg.. Känns som jag lever i min egen dokusåpa och ena dagen är inte den andra lik överhuvudtaget.. Man kan aldrig veta på morgonen hur dagen slutar.. Kanske är jobbigt och umgås med mig då jag ibland går och blir en aningen för spontan och man vet aldrig var man hamnar eller vad som händer..

Igår var de filmkväll som gällde, jag visade PS, I love you för min vän, vilken är topp ett på bästa filmen ever, och jag har sett den fyra gånger än så länge, i vanlig ordning så rann tårarna men jag är glad att jag inte såg den själv utan att jag hade någon med mig annars hade jag gråtit hysteriskt, resultatet blev godkänt från min vän, vilket känns bra, tänk om man visar en film som man själv tycker är grymt bra och någon annan känner nej men fy vilken dålig film.. Filmen är att rekomendera för alla, även om jag tycker att den är grymt fin och väldigt jobbig och påminner mig om en massa saker så är de den filmen som man bör se.. Se den!

Pratade med en vän alldeles nyss vilket inte var igår.. Mycket trevligt och prata me henne, och de var inte igår, även om vi bara pratade en snabb sväng så hann vi med en hel del, hon börjar packa för ett nytt kapitel i sitt liv så får man se vad som händer sen..

För min del borde de vara dags och vända blad och att nästa kapitel borde vara öppnat nu, men jag vill inte riktigt se vad som händer på nästa sida än och vad som finns där, så därför stannar jag kvar här på sista sidan av kapitlet ett tag till och vänder lite smått på nästa blad ibland, men bara ibland, för rädslan över vad som finns där och att jag inte känner mig alla gånger beredd för att vända blad.. Så en dag i taget och jag är inte redo än.. De har trots allt bara gått tre eller fyra veckor, alla veckor flyter ihop i ett så jag vet faktiskt inte.. Ibland känns de som om tiden står stilla som om man är tillbaka där man inte vill vara, och att de är samma visa igen, och jag har bråkat färdigt jag vill bara vara sams med alla människor och ha lite harmoni ibland, och jag vill ibland bara byta sida och gå vidare och glömma, men jag vet jag kan inte glömma inte just nu och ibland vill jag inte de heller, men de enda jag vill är att vi ska må bra båda två och även om de kommer ta tid och är på varit håll så vill jag inte såra någon och även om de känns som om jag gör de ibland så vill ja bara ta en dag i taget.. Jag vet att de här inte hjälper någonting om jag skriver här, men ibland är de svårt och bara tänka saker man vill få ner de på ett "papper" för att man ska se hur man menar.. och även om jag alla gånger inte förstår allt som händer så hoppas jag att en dag även om de är sol eller regn så kommer jag förstå varför.. Och den dagen spelar ingen roll om de är fyra år bort, för då kommer jag förstå..

Jag kan inte förneka att jag saknar herrn en hel del och ibland så att de gör så grymt ont, och skulle bara vilja att allt var bra, men jag vet att de inte går, och klart de vore omänskligt att inte sakna någon som man älskat efter tre veckor efter att man har haft ihop de i sådär tre och ett halvt år.. Jag är ingen ailen, jag saknar fortfarande mina vänner från skottland och australien även om jag inte sett dem sen tvåtusentre.. och de är sju år sedan, ibland saknar man så de gör ont, och tycker livet är hemskt när man lär ta farväl av någon, vem kom på den idén? Jag hatar avsked och önskar att man aldrig behövde, men de behöver man ibland, och de är hemskt och de är grymt jobbigt och ibland så funderar man över varför? Men när man ibland kommer fram till att de är nog bäst såhär, även om de inte känns så just nu så får man ta de för va de är och bara försöka minnas de bra stunderna och vara glad över de man haft, för jag kommer aldrig ångra att vi har haft ihop de och jag för första gången varit grymt stolt över min pojkvän och älskat honom över allt annat förutom min familj då såklart.. Och tyckt att han varit den finaste människa på jorden som helt enkelt har varit bäst, som man har känt sig så trygg med och helt plötsligt inte vara i den trygga värld som man var inne i och helt plötsligt försöka hitta sig själv igen och stå på egna ben, för nu när de är dags och göra de så vet jag faktiskt inte riktigt hur man gör.. Jag borde bete mig som att jag är singel kan göra exakt vad jag vill, men har inte kommit till den punkten alla gånger i mitt huvud över att de är så.. Förnekelsestadie kanske men de blir bra, SEN.. Och med respekt för andra förutom mig själv så är jag trots allt våg och gillar inte konflikter överhuvudtaget, de är jobbigt, så då vill man försöka göra alla glada och nöjda, och ja jag vet de går inte alla gånger, men försöka går väl?..

Idag är egentligen en sån dag som jag bara vill lägga mig under täcket och hoppas på att dagen tar slut inte lust med något överhuvudtaget och bara vara.. Ibland är de såna dagar och igår var en sån som jag inte hade humör över huvudtaget, jag hatar vekrligen den där känslan när man egentligen bara vill slå sönder något och skrika bara för att man tror att de ska kännas bättre de, ja ja vet de gör inte de men lite önsketänkande så blir de ju bra, men efter att min bror kom så lugnade jag ner mig inombords och fortsatte dagen som om inget hade hänt.. Hatar mina humörsvängningar även om de är lindriga just nu men de känns att de märks och jag tror de beror på att kroppen talar om att man nog behöver inse att man inte mår hundra alla gånger..

De enda jag egentligen behöver just nu är kramar..

Mina grannar måste tro jag är knäpp, har spelat tre låtar om och om igen och nu funderar jag på om de faktiskt inte är dags för borstning av tänder hoppa ur pyjamasen och ta fram ett tvspel eller rensa ur garderoben och bara köra lite terapiarbete.. Köpa ett kollegeblock och börjar föra någon slags dagbok över saker och ting som jag inte skriver här, mina största funderingar även om jag inte har några just nu och bara vara..

Mia.

Jaha ny dag nya möjligheter var de inte så? Följde med en vän till Ikea igår, och kom hem med två filtar så jag gjorde av med hela 26 kronor på Ikea, är inte de bra jobbat så säg.. Mitt i allt så har min bror ringt och visa sig att han oxå var där med sin tjej, mycket trevligt och se minstingen igen!! Saknar hela min familj ofantligt mycket, så ibland börjar huvudet fundera på om man verkligen inte skulle tagit och packat sina väskor och flytta hem igen.. Och egentligen varför inte? De är ju absolut inte något som hindrar mig alls längre.. förrutom mina vänner mitt underbara jobb, och min fantastiskt bra lägenhet.. så nej inte än helt enkelt..

Idag var det bastu i sovrummet när jag vaknade.. Förstår inte riktigt hur de kan bli så varmt så fort? De var ju inte ens sen morgon.. Men och andra sidan är jag ju vaken nu och kan vara lite produktiv, för de skulle behövas slängas i en tvätt, diska städa och tvätta bilen, och en massa annat dumt, som inte ens är roligt och göra när man är själv och ledig.. Varför fanns de ingen och fika med idag då? De är ju jätteskönt och ha en dag ledig mitt i veckan, men de ska ju vara till för att avsätta lite fikatid oxå.. Men men kan ju faktiskt vara skönt en sväng och bara vara mig helt enkelt, och göra som min kära arbetskamrat säger, att faktiskt vara ledig när man är de.. Kanske ska ta till mig de tipset?..

Hade en massa saker som jag ville skriva men de verkar som helst bortblåst just nu..

Nej göra nått..

Mia.

Yes, jag försov mig idag oxå, alltid lika bra start på dagen och en underbar start på veckan.. inte.. Fjärde gången på en vecka, tror bestämt jag behöver ledigt från mig själv en stund, och såg att de säljer sista minuten för 1500 kronor, och om jag bara hade de pengarna skulle jag lätt köpa en biljett och åka iväg, men jag får nog vackert stanna hemma helt enkelt.. Tyvärr..

Ska hoppa in i duschen och se om jag kan bli mer människa, plantera min paprika i min nya balkongkruka och komma ikapp de tjugo minuter som jag ligger efter idag.. få se hur de går..

Imorn då blir de en bättre dag va?

Mia.

Har varit och sett Sex and the City 2 på bio nyss, mycket rolig och självklart en massa tårar som vanligt, men jag tror att de är omständigheterna i filmen som gör sig påmind på min verklighet, så hade ja sett den hemma så hade jag gråtit massor, riktigt ordentligt, tror de är egentligen precis vad jag skulle behöva.. Hur som helst så var de mycket skönt och gå på bio och glömma verkligheten för en sväng och inte tänka alls.. De har hänt så ofantligt mycket fast ändå ingenting på sån kort tid, försov mig tre gånger förra veckan och då ska tilläggas att jag gick och la mig i tid, nästan så jag blir rädd för att gå och sova, mycket annat som känner att jag inte känner mig trygg i min egen vardag.. att de är för mycket för mig och jag behövde komma in i filmens värd och vara någon annan stans, och de märks jag behöver verkligen komma bort från min vardag en hel del, och bara slappna av utan att känna massa hela tiden..

Är så svårt och förklara för någon annan vad som försigår i mitt huvud, och jag vet knappt själv, och jag blir rädd, rädd och orolig över massa saker och känner mig hopplös, som att allt är mitt fel, precis den känslan jag haft förr, vilket jag inte vill ha, dåligt samvete och alldeles för mycket, måste försöka lära mig och stänga av och bara bry mig om mig själv en sväng, att inte alltid försöka få alla andra att må bra.. De håller inte i längden, och jag tror jag har gått in i någon slags känslomässig vägg, där jag varken vet ut eller in, och skulle bara vilja stänga av allt.. Stänga av för en sväng.. Så mycket i huvudet och ett visst samtal med min vän i Glada Huddik gjorde mig lugn i kroppen och skönt och höra hennes åsikt.. Fruktansvärt glad att jag har mina underbara vänner, som verkligen finns där för mig när jag behöver dem, så bra..

För en sväng så känner jag ibland att jag orkar inte mer jag ger upp, jag ger bort mitt liv till någon annan som behöver de bättre, jag är till salu, får se om ni kan göra något bättre med de, för ibland känner jag mig så himla misslyckad över allt och jag bara önskar att inget hade hänt, att allt var som för ett år sedan, att jag bara kunde spola tillbaka tiden, då alla var nöjda och glada oavsett vad jag gjorde.. Jag vet de är inte så hemskt som de kanske låter, men min blogg=här får jag skriva vad jag vill och få ut de jag vill, och just nu spelar de ingen roll om de låter helt bedrövligt över allt som händer, men låt de vara så för en sväng, snälla låt mig bara få vara mig för en sväng och ge mig lite mer energi över de här, för hur de än är vad som än händer så har jag alltid ett leende på läpparna och säger att de löser sig, hej ja lever iaf och försöker att tänka positivt, men vad händer när jag tänker att de här händer inte de här är inte sant..? Snälla ge mig lite energi och orka med att fortsätta med ett leende på läpparna säga, de löser sig allt kommer bli bra.. För energin är lite borta, och känner att snart även hur de än är så orkar ja snart inte le och säga de löser sig, för någonstans så vet jag inte alls hur de här slutar.. De är inte så illa som de låter, men snälla kan jag få andas ett djupt andetag..

Känns extremt långt till september just nu och önska att jag kunde ha en vecka semester nu och bara komma bort, för de är mycket överallt, de är någonting hela tiden, sa tidigare till en person idag att jag blir så matt.. Jag vet snart inte vad jag ska göra med allt. En liten lugn stund över saker och ting.. En sekund..

Och SEN då? Vad kommer härnäst? Men inser att den där boken är inte långt ifrån om allt, om jag har en titel? Absolut..

Vill helt ärligt bara sätta mig ner en sväng och gråta ut, och få ut allt, men något hindrar mig och jag vet de är mig själv som gör de.. Men när allt är lugnt och fridfullt med alla känslor och allt på jobbet, då vet jag att jag kommer en vacker dag oavsett om de regnar bara bryta ihop en sväng, och då kommer jag förstå allt och tillåta mig själv att bara bryta ihop och gå vidare, för efter regn kommer solsken, var de inte så? Gränsen är så nära, men jag vet att jag inte kommer och tillåta mig själv något förns kroppen säger ifrån och faller ihop till fosterställning och bara gråter..

Jag är helt ärlig rädd för att gå och sova och önskar att jag inte var hemma.. Jag har blivit helt koko i huvudet över allt och ja..

Förlåt för allt jag gjort, förlåt för allt jag någonsin sagt och förlåt för att jag sårat andra, förlåt för att jag inte alltid vetat bättre, förlåt för att jag får folk och må dåligt, förlåt för allt..

Mia.

Jag tappade för en stund verkligen allt.. Men nya tag så blir de här bra ska ni se.. Alltså saker som händer mig är helt galet.. Som igår tillexempel, morgonen började med att jag försov mig en bit så blev fem minuter sen, så började dagen, sen fortsatte den i samma anda, en på jobbet tyckte att ja ska bli skyddsombud på jobbet, jag menar jag provar hur ont saker gör, så ingen annan behöver prova göra samma sak.. Iaf.. Först en försovning och sånt brukar ju inte vara bästa starten på dagen.. de flöt på men kändes som jag druckit i flera dagar när ja väl kom till jobbet, men dagen rullade på helt ok och när jag skulle fylla från frysrummet så anföll en älskavsförpackning mig med säkert tolv stycken förpackningar rakt på halspullsådern.. De gjorde ju sådär lagom ont och jag trodde för en sväng att ja slutade andas.. Senare på dagen när jag ska fylla mejeriet så tar jag en Arlabur som för övrigt är ju livsfarliga för tår och ska fylla på och inte bara en utan två gånger så slår ja upp bakhuvudet i hjärnbalken som går på den och tänker hjärnskakning de gör så ont så man blir helt yr, men tänker mer att de är min vanliga otur.. så inte nog med de utan innan jag går hem så tappar jag en creme fraiche förpackning snett på tån, och inte vilken tå som helst utan den onda så de gör så ont att ja knappt vet var ja ska ta vägen.. och inte nog med det idag när jag skulle platta håret så går jag till köket och sätter in tårna mellan plattorna vilket gör hysteriskt ont, och inte vilken fot som helst nej självklart den samma som jag redan har ont i.. så foten åker in i frysen för jag vill stilla brännsakdan och nu har jag en till öm tå och en blåsa och de här är bara ett och ett halvt dyng, ni förstår ju själv varför jag har en extra drulleförsäkring på mig utifall ja klantar mig, visserligen så tror jag inte att ja skulle kunna få ut några pengar, men jag har den för att ja inbillar mig att jag ska göra mig illa mindre om jag har en.. Vilket inte heller är sant men de låter väl jättebra? Så jag kan konstatera att älgskavet ville ta livet av mig och att Arlaburarna inte alls gillar mig, och plattången den vill mig nog illa efter att jag hittat på en som funkar bättre i vardagsrummskistan.. Så ja summa sumarum så är de nog jag som får skylla mig lite själv helt enkelt.. Så man får helt enkelt passa sig lite vad man gör i vardagen.. 

Lyssnar för övrigt på Amy Mcdonald.. Mycket bra.. men letar som vanligt efter en låt, I wish i had new you before.. men kan inte komma på om den heter så..

Jaja nu blir de andra saker som jag ska göra..

Ibland blir de som sagt inte riktigt som man tänkt sig..
Mia. 

Jag har egentligen inte alls tid och sitta här, men jag orkar inte stressa helt enkelt.. Elva ska jag var klar för att hämta upp en tjej som ska åka med upp till den där byn, för där tänker jag tillbringa större delen av dagen idag.. ska luncha och kackla lite skit med en av de bästa tjejerna.. Behöver jag helt enkelt..

Ja vet att jag skulle ha träffat karln idag eller imorn, men imorn tyckte jag passa bättre och då kunde han inte, så de var ju synd, men de jobbiga med och ses är att man börjar tänka efter så himla mycket över allt och tycker de är himla jobbigt.. Samtidigt som man blir glad över att se honom men väldigt lessen över att de är som de är, för vi är ju trots allt sams och kan prata om saker och ja, jag saknar honom nå enormt stundvis.. Men de får helt enkelt bli en annan dag.. De är ju fortfarande sådär 200 dagar kvar av de här året, och jag planerar på och bli minst sjuttio så någonannan dag borde vi kunna boka in..

Förstår att vissa tänker att de inte alls är någon bra idé och delvis sant, men ändå när man levt med någon i tre och ett halvt år, så är de svårt och bara bryta helt med varann, speciellt om man fortfarande tycker om varandra väldigt mycket.. Och nu var de ju så att de var mitt liv, och där bestämmer ju jag själv helt och hållet vem jag vill träffa.. Vi får ta en fika då de passar båda helt enkelt.. Svårare än så var de inte..

Kanske tycker de är konstigt att jag inte verkar helt förstörd, men de är ja stundvis och undrar vad i helvete jag håller på med, men stundvis så förstår jag mitt val och förstår hur jag tänkte, även om mitt andra jag kommer hata mig själv för en lång bit framöver.. Men de får jag ta helt enkelt.. de kommer bli bra SEN.. De där ordet är verkligen märkligt, mycket bra men samtidigt att hata.. Men SEN..

Nej nu ska jag göra mig iordning för en lite tripp till byn som gud glömde..

Lyssnar högt på Hey Soul Sister med Train, mycket mycket bra!

Mia.

När slutade jag att bry mig om mig själv? I vilken tidpunkt missade jag att stanna upp och tänka och rå om mig själv? Jag kan helt ärligt inte säga när jag stannade upp och insåg att de var verkligen inte igår jag noppade ögonbrynen, måla naglarna raka benen inte sådär på rak arm.. Allt går i ett och jag vet inte i vilken tidpunkt jag slutade helt att bry mig om mig själv, inte bara måla naglar, utan stanna upp och tänka var är bäst för mig, vilket val är bäst för mig? När man kommit till en punkt då man verkar bry sig mer om hur andra har det och hur de mår, och inte alls tänker på sig själv, då kan man säga att man är väldigt omtänksam, men vart tog de där egot vägen? Var tog den där lilla rösten vägen som sa stopp? Att man inte orkar en sväng att man bara vill vara vad de än är.. Nu säger jag inte att jag bara gör allt för andras skull, men för mig är de viktigt att andra  mår bra oxå, och när andra mår bra, då mår jag oxå bra.. Har totalt släppt allt som har med lägenheten och göra, blommorna behöver vatten, golven behöver städas, de behöver tas reda på saker, men jag orkar verkligen inte och ja tycker de är så synd.. För jag trivs jättebra, men ja orkar inte just nu..

Jag vet att lägenheten kommer bli tokbra, så fort allt är klart och så fort jag orkar engagera mig i de där skivorna igen och ta tag i lite.. för jag är jättenöjd.. men just nu ingen som helst lust.. Folk säger man blir knäpp av att sova lite, men i snitt fem timmar om dygnet den senaste tiden så känns de som att de gör inget, har försökt öka på sömnen och har lyckats lite, men tror de gör att ja blir ännu tröttare.. Efter att i stort sett gråtit i nästan fyra månader totalt var och varannan dag av olika anledningar så finns inge mer tårar just nu jag är bara matt och väldigt lessen och tycker hela situationen är jobbig, men vem hade inte gjort de, jag försöker ta en dag i taget och jag tar mig igenom dem tack vare mina underbara vänner för att de finns där för mig och ställer upp och får mig och le.. Ni är GULD värda allihop!

Förstår att de kommer hända saker snart och ja de är väl bara förbereda sig för de värsta och hoppas på de bästa, vet att de här är inte klart än och de kommer ta ett tag.. Jag är säkert värsta syndabocken oxå.. Men jag tillåter mig vara de oxå även om jag inte vill, för de som tycker de har förmodligen inte ens orkat engagera sig i hur ja känner och hur jag tycker och tänker, och ja då fick de vara så helt enkelt.. För jag orkar inte helt enkelt.. De är sjukt jobbigt och få en annan människa och må dåligt, men hur tror ni då jag själv tycker? Skit samma..

När man inte ens kommer ihåg va man gjorde för fem minuter sen då är de dags för att sova, när man är så trött när man kommer hem från jobbet att man går en våning till när man egentligen skulle ha stannat, när man beställer alldeles för lite frukt och när man egentligen har världens bästa jobb bara tycker att imorn så blir de nog bättre, eller? Men i oktober då är de väl bra? Vet inte va ja ville komma med de.. Men en sak är säker, september och semester känns jättelångt borta, och under tiden hjälper jag till lite med målning och ser de som ett jättebra tillfälle till terapi, samtidigt som jag lär mig spackla och andra konstiga saker.. Idag lärde jag mig tillexempel vad igelkott heter på latin, med hjälp av baksidan av en yoghurt när jag står och packar upp i mejeri, är de inte fantastiskt att man faktiskt i stort sett lär sig något nytt varje dag? Och att jag inser mer och mer att ja vill inte ha en balkong, jag vill ha ett hus med en trädgård och därför tar jag beslutet om att någon dag denna vecka så ska jag försöka ägna mig till att göra rabarbermarmelad, känns inte de som en toppenidé?
 
Skulle vilja lägga upp en bild från i helgen men behöver tillstånd av frökens mamma först om de är ok med henne.. så tar de en annan dag, en bild som verkligen får mig och känna lycka.. :)

Tjejen, ja vet att du alltid vill väl, så du behöver inte bry dig i det, och du är rak och ärlig, en mycket positiv egenskap! Gillar <3

Mia.

Theres a place I go, when Im alone, to be anything i want, to be anyone I wanna be, but it is us I see, and I can not belive im fallin ,thats where im going where are you going? Hold it close wont let this go, dream catch me..

Newton Faulker - Dream Catch Me

Mitt hjärta bultar lite extra hårt just nu, en släng av ångest for över mig som en vind, och de är just va de är pga att jag är hemma efter en jättetrevlig helg uppe i glada huddik, bara fått vara, shoppat lite och inte tänka på något alls här hemma.. Men just nu när ja är hemma så kom en sväng av ångest och jag insåg att imorn är de tillbaka till verkligeheten som gäller... Vilket jag skulle vilja ha semester från allt bara för en liten sväng..pytteliten sväng.. glömma allt för en stund och bara vara mig själv, utan en massa måsten.. De är de jag önskar just nu..

Haft en superbra helg helt enkelt, och de var välbehövligt, välbehövligt, och ja ser Henne som en ängel som frågade mig om jag ville komma upp i helgen, för att jag tror de var en räddare i nöden helt enkelt! Så glad att träffa henne och familj, och bara fått tagit de lugnt, hon fråga igår när vi gick på stan att va är de Mia du är så tyst.. För första gången på länge så hade jag faktiskt inte något och säga, utan funderade mest och ja ibland så ser man sig själv göra saker som man absolut inte vill, men i detta fall så står jag nog brevid mig själv och chockad över att jag faktiskt är så skadad eller förstörd att jag för första gången på länge inte har något alls att säga, att de där som jag ser, de är inte jag.. Jag är inte den personen som inte har något och säga, och har jag inte något och säga så säger jag något helt betydelselöst, men jag är inte tyst.. Jag är skadad och förstörd de kan jag erkänna och jag vet att de här kommer ta lång tid, sa påvägen hem till tjejen som följde med, att ja ska nog aldrig ha en pojkvän igen.. Visst de är väl kanske sånt man säger när de tagit slut, men för första gången så vet jag att skulle de vara så att jag kommer fastna i ett förhålllande så kommer de ta lång tid, och då ska jag verkligen se till så att allt är rätt, checka av på checklistan över saker som jag vet inte fungerat förr.. och ja vet kanske dumt, men de kommer ta tid.. För hur de än är så vill man inte bara slänga sitt hjärta i backen fler gånger än nödvändigt och sedan sopa upp spillrorna, och ändå känna att när man väl sopat upp allt, så saknas de iaf några bitar.. Att man är lessen och förstörd, inte känner igen sig själv och önskar man visst hur man är..

Ja ja vet ni kanske bara tycker jag gnäller men ja drar ju massa bra slutsatser av allt här, och i slutändan så har man ju ändp lärt sig något och skulle inte allt hända va de än är, så skulle man ju inte vara den personen man är idag, även om jag just nu inte vet vem de är, men en dag SEN så kommer jag veta, och då kommer de kännas självklart över hur de är, och att man förstår lite mer då än va man gör nu..  Nej vänta, nu förstod ja nog inte själv vad jag skrev ens..

Alla har olika sätt att bearbeta saker och ting som händer, ingen är den andra lik, men ja försöker på bästa sätt göra så som jag tror är de bästa för mig själv, även om ja inte alltid är sams med mig själv över alla val jag gör, och tvivlar ibland, så vet jag på något sätt lite hur jag fungerar, och försöker rätta mig efter de.. Svårt, ja kanske, men behövligt? Ja absolut..

Imorn är de besiktning av bilen som gäller kl sju, så egentligen behöver jag som vanligt sova, men finns så mycket andra saker som är viktigare.. eller hur var de nu då? och efter en mycket bra helg, men en av de bästa tjejer som finns, som alltid är ärlig och rak som säger saker för mitt eget bästa, och ibland hjälper mig en hel del på traven med saker och ting, sånt som jag själv kanske inte förstår själv jämt så känns de som välbehövligt och att jag måste fundera på saker och ting över hur de är innan ja ens kan försöka sova.. För hur de än är så är de alltid positivt och höra andras åsikter och synpunkter över va de tycker så att man kan få lite perspektiv på saker och ting.. även om man kanske inte får höra de man vill, så får man se en annan vinkel av saker och ting..

Ska jag vara ärlig så förstår jag nog inte ens hälften av de jag skrivit, och vet inte ens om de är vettigt, men ja tror att ja bara behöver få ur mig massa ord, för att ja själv ska förstå..

Tack för alla tips och råd, även om jag kanske inte använder de, så är de skönt och höra någon annans åsikt, oavsett..

Sanningen smärtar ibland, men ibland är de inte lätt att vara stor heller..

Mia.

It's a long road when you face the world alone, no one reaches out a hand for you to hold, you can find love if you search within yourself and the emptiness you felt will disappear..

And then a hero comes along with the strength to carry on, and you cast your fears aside and you know you can survive, so when you feel like hope is gone look inside you and be strong, and you'll finally see the truth that a hero lies in you.. 

Mariah Carey - Hero

Lyssnar på Aldrig Nöjd, med en artist som jag inte kommer på vad hon heter just nu.. En dag i taget var de ja.. Var hos en vän och hjäpte till och måla idag, lite terapiarbete, och ja är en j*vel på och måla eller hur var de nu då..? På vägen hem fick jag en smått släng av panik och lite smått gråt som kom, fick en sån obehaglig känsla i kroppen som återigen har börjat komma efter att ha blivit påmind om de igen, vilket gör att jag tittar mig över axeln alltför ofta.. ja vet att de inte är någon där, men jag känner ändå oron och ångesten, inget jag vill uppleva någonsin igen!! Tar de en annan dag.. Har blivit en smått aning paranoid, egentligen ingen aning vad de ordet betyder, men ja de är väl så de ska beskrivas som bäst, så fort de låter något och blir orolig nervös och skulle helst bara vilja ringa någon och be den komma hit, vem som helst, men ja har ju två hjärnhalvor som inte samarbetar ibland, och jag vet ju att jag har fel, de är inte någon där, inte i trappuppgången inte bakom dörren, under sängen, på balkongen eller någon som väntar på andra sidan dörren eller står vid bilen, de finns inte någon där, men känslan är skräck.. Svårt att förklara.. Kanke ska börja me den där boken egentligen..

Denna vecka har minst sagt varit omtumlande den oxå, och ja ser framemot att försvinna över helgen till Glada Huddik, de ska bli så himla skönt, att bara kunna tänka på något annat hela helgen, och bara vara mig själv, inte säker längre på vad jag själv är eller hur jag är.. Saknar en viss betydlig del i mitt liv, och ja vet inte riktigt än hur man står på egna ben.. Inte för att ja vet om ja vill stå själv heller.. Men bästa alternativet just nu ja ja vet de.. men ibland är de jobbigt som bara den, och de är då jag har mina stöttande vänner som finns där jämt, NI är GULD VÄRDA allihop!! <3

Fick veta en sak häromdagen som gjorde mig lite smått irriterad, och jag vet att de inte är sant, för då skulle han valt en annan person, helt övertygad, men hur kommer de sig att folk tycker de är så himla roligt att sprida saker om andra, speciellt saker som inte är sanna? Har ni inget bättre för er, eller mår ni så himla dåligt över er själva så att ni måste prata om saker om personer som redan mår dåligt? Blir ert liv betydligt mycket trevligare då? Låt mig och alla mina vänner och herrn vara, och ska ni prata så prata om något som är sant ist! Som att vi inte är tillsammans för att de just nu inte funkar och att vi båda mår skit över de och att de kommer ta en himla lång tid att kunna gå vidare, att varken han eller jag inte har fattat nått av vad som händer, men att de är bäst just nu, så prata om de, och om ni tycker att de gör er bättre över att vi mår dåligt, och även om jag inte visar de alla gånger så mår jag skit, och är egentligen trasig och förstörd, har ingen som helst brådska med något, jag har mina vänner som jag tycker om så himla mycket, och jag vet exakt vilka ni är, och de vet ni med, ja skulle kunna skriva massa andra saker just nu oxå men jag tänker låta bli.. De jag vill säga är att vill ni prata ja men så gör de då, tycker ni om att få folk som mår dåligt att må ännu sämre tycker jag helt enkelt jättesynd om er, och hoppas att ert liv snart blir bättre. Ja är inte bitter inte arg, bara allmänt lessen och de här suger, men ibland kan inte livet vara roligt heller med en massa rosa moln överallt, de måste få vara dåligt för att man ska veta att de är bra när de är de, även om jag känner att just nu är de lite mycket som hänt på engång, tror de börjar komma ikapp.. Och min vän har helt rätt, de kommer komma en vecka då jag sover tre dagar i stäck för att kroppen säger ifrån att den inte orkar mer och bara behöver sova, för sömn är en stor bristvara och jag tycker de är hemskt att gå och lägga sig ensam, sängen är så himla stor och tom, och tro de eller ej, så även om man umgås med folk i stort sett konstant så kan man ibland ändå känna sig enormt ensam.. Ordet singel är så himla stort, de betyder så himla mycket, och jag känner mig inte som de än..

Innan jag ens ska sätta mig ner i en situation igen och vara där, så kommer de ta oändligt lång tid, och jag har ingen brådska alls.. Just nu vill jag bara ta en dag i taget och bara försöka andas, och komma en bit framåt även om de står stil och man undrar varför ibland så får man ändå tänka på allt annat och komma ihåg varför..

Jaha.. Just nu blev de väldigt väldigt jobbigt och allt känns så konstigt.. skulle behöva någon som gav mig en stor kram och sa att allt blir bra.. men tror att ja måste bege mig till sängen och försöka få lite sömn iaf..

Men sen då..

Mia.

Är så fruktansvärt allergisk och förkyld just nu, inte alls roligt.. Försökte få något på apoteket igår som utvidgar luftrören men hon tyckte jag behövde gå till doktorn.. hmm förmodligen så har hon rätt, då de ibland blir yrsel och ingen luft som kommer in, men vet ni de går över.. snart hoppas jag.. Men ja vet ju orsaken till de oxå så de är ju iaf bra de.. Fick andra tabletter igår av en vän, så ja ska nog ta och prova dem idag får se om de hjälper bättre..

Idag är jag ledig och på posten fick jag brev av mamma, en makeuprådgivning på Bodyshop, som hon tänkte jag kanske hade mer nytta av än henne, så de tackar vi för och ska absolut försöka utnyttja de erbjudande.. ska bara hitta på ett bodyshop här i blge.. men annars vet jag de har ett i falun.. ut och göra stan blir de helt enkelt.. jag hittar ju inte här så bra så, men de är väl så när man är ny i stan, eller ja nu har ja ju bott här i någon månad, och jag måste säga att lägenheten är toppen, trivs som fisken i vattnet, de är hemma..

Kanske låter som om ja är mer positiv just nu, men ja orkar inte skriva om de där just nu, då de hände massa saker igår oxå, som ja tycker är jättejobbigt och jag undrar hur lång tid allt de här kommer ta..

Ur högtalaren ljuder Ines med Once in a lifetime från melodifestivalen 99 och gamla minnen gör sig påmind, de var då man trodde man ägde världen och man var bäst, man var sjutton år och man trodde att livet var bäst just då och man var odödlig.. Visserligen så med lite kärleksbekymmer då oxå, men de var den bästa tiden just då, sen blev man 18 och tyckte likadant, just nu när man är 27 så känner jag bara att ska livet verkligen vara såhär krångligt och komplicerat, borde de inte vara mer harmoni nu när man är äldre? kanske har missförstått allt.. men ja tror fortfarande att 2010 kommer bli ett jättebra år, de kommer bara ta lite tid helt enkelt med saker och ting, och jag har ingen som helst brådska med någonting.. Jag tänker ta en dag i taget och se vad som händer, men sagt de förr, att mitt liv är ganska händelserikt och man vet aldrig hur dagen kommer sluta, och visserligen så är de inte alltid i positiv bemärkelse men de händer ju något iaf, nästan konstant känns de som nu.. Idag hade jag kunnat sova hela dagen ända till imorn då sömn har varit en bristvara den senaste tiden.. Min vän hon tyckte jag skulle skriva en självbiografi över allt som händer i mitt liv, men jag fick inte skriva för snabbt för den skulle ju sluta med så levde de lyckliga i alla sina dagar.. Känns ganska avlägset just nu, men vem vet.. sen kanske.. tack tjejen! <3

Nej nu ska ja ta och bege mig in i duschen göra dagen och så får vi se hur den slutar helt enkelt, de här kan bli hur som helst..

Mia.

Jag kan inte ens handla.. vänder mig om hela tiden för ja tror de är nått som inte stämmer.. kollar noga alla parkeringar när jag går upp, och nej de är inte dig jag är rädd för, de är traumatiska minnen från mitt första x som gör sig påmind..

När ja står på affären, så inser jag att de är ingen ide att försöka engagera sig till att handla något viktigt, toapapper och cigg de enda som ja kommer på, självklart så hamnar de en heldel till i korgen, men de mesta helt oväsentligt.. Ska försöka göra någon mat så jag har något på jobbet och äta till lunch då jag inte alls har någon som helst matlust överhuvudtaget..

Jag har inte alls glömt dig, aldrig! bara så du vet..

Känns konstigt tugnt och jobbigt..

Mia.

Sitter med en stor hög cdskivor runt mig.. terapiarbete.. jag har haft ångest hela dagen idag och för en stund sen så kom gråten.. Jag förstår egentligen ingenting.. Ja känner som jag verkligen har gjort något fel, men när allt de där hände i torsdags, var de som om att allt var helt glasklart.. men idag så känns de som om ja inte alls vet någonting, vill verkligen bara må bra, bara vara lycklig, utan att de händer massa saker hela tiden, att bara kunna vara MIG SJÄLV och inte undra varje dag hur den här dagen kommer se ut när den väl är slut även om man vaknar som en solstråle så är de inte alls säkert att dagen håller i sig, oftast så händer de massa saker i en människas liv i en livslängd, men i mitt känns de som om allt som jag går igenom är som på film, ni vet sånt som händer andra men inte mig.. Mycket är såklart väldigt bra som händer, men ja skulle vekrligen vilja ha semester från mig själv, från allt och bara försvinna ett tag, flytta ta allt och bara dra.. Men jag vet att inget löser sig när man flyr från problem.. Inget gör de.. ingenting.. Har så mycket som jag bara skulle vilja lätta från mitt hjärta här, och egentligen så spelar de egentligen inte någon som helst roll om jag gör de.. inte nått.. Men när man sitter på golvet med dvdspelaren som spelar alla möjliga olika cdskivor och tårarna bara rinner, att inte ens kunna orka titta på på FBsidan utan att ångesten kommer, veta om de är rätt eller fel.. Känns som om ja bara ska bli mer ledsen om ja ser allt som händer, och ja vet själv att när ja inte alls har någon som helst matlust längre och att hyperventileringen börjar komma tillbaka igen, då vet ja att då är de inte alls bra.. Känna att tshirten sitter alldeles för tajt över bröstet för att man ska få luft och att hjärtat stannar ibland..

Fick jordens finaste bukett med blommor av den människa jag älskar mest på denna jord som står på mitt bord och just nu känns de bara som om världen rasar och ja faktiskt inte alls orkar mer, kan inte allt bara bli bra? En liten stund? Jag har inte sovit ordentligt på flera veckor och ja misstänker att hur positiv man än försöker vara så måste de någongång slå ifrån, säga stopp och man bryter ihop.. Usch förlåt jättenere inlägg, men samtidigt som jag sitter och skakar och tårarna rinner så blir de så, jag måste få skriva ur mig massa saker.. och även om jag inte ville någon illa från början så har ja lyckats verkligen och jag ger upp, jag överlämnar mitt liv till någon annans händer ett tag, tackar mina vänner som jag kan ringa dygnet runt utan att behöva må dåligt över att kl är mitt i natten, att de alltid finns där för mig, oavsett vem de än är.. När man vet att man kan komma med en väska och fråga får jag bo här en stund, och de släpper in en gör en kopp the och säger självklart, hur länge du vill, de är vänner de, och mest av allt så tackar jag Rebecka och Andreas för de, för att de hjälpt mig så himla mycket med allt, och alltid finns där oavsett va de än är.. Ibland behöver man en hjälpande hand..

Borde ta mig i kragen och klä på mig annat en pyjamas och gå och handla, men sitter fastklistrad på golvet.. Men väldigt glad att ja faktiskt reagerar som jag gör, och att de är helt ok och bryta ihop.. När man väljer att inte vara med den människa man älskar mest på denna jord för att de inte fungerar av olika anledningar och man funderar hela tiden om man gör rätt val, för en gång i tiden så var de den människa som jag skulle göra allt de där man ska göra med sin pojkvän med, men nu är de inte så längre och sanningen smärtar ibland, men de funkar ju helt enkelt inte, och av vilken anledning spelar egentligen inte någon roll, när de enda man egentligen vill är att båda ska må bra.. Har inte varit själv någon dag sen de hände i stort sett, inte förstått inte fått landa, tagit åt mig en massa jobb för att slippa tänka, slippa fundera på va de är man gör, men när man är ledig och sätter sig ner och funderar de är då de kommer så jag tänker sitta här på golvet, gå igenom mina cdskivor, önska mig en massa saker och bara gråta, för hur de än är så har ja accepterat att de är helt ok att vara lessen, att de är helt ok och inte vilja göra någonting överhuvud taget och bara vara..

Mia.

Jag säger bara en sak, Fy Fan..

Nu tänker ja försöka njuta så gott de går av helgen.. de där får ja ta en annan gång, för nu orkar ja inte alls..

Dags och skruva ihop ikea..

Fy Fan, lågt..

Mia

Idag har verkligen inte varit någon bra dag alls, förutom några små detaljer men för övrigt, en riktig skitdag.. Började med att jag försov mig, dock inte så konstigt med tanke på hur lite jag har sovit den sista tiden och med tanke på att de var sjättedagen som ja jobbade i rad.. man kan lätt bli lite extra trött.. Hur som helst sju skulle jag åka, kvart i gick jag upp insåg att duscha är nog inte direkt de jag har tid med, men en sväng i spegeln och jag insåg att ja i stort sett såg ut som Alice Cooper förutom sminket dock.. så de var bara glatt och hoppa in i duschen, efter att gjort allt som ja ska göra, dock hann ju aldrig håret torka ordentligt, så plattningen resultera ju i ett mindre bra resultat, så de blev halvlockigt till jobbet idag, kunde inte hjälpas.. Och när ja väl är där så är de mycket mer folk än va de ska, grejer som borde komma kom inte då de är allmänt rörigt på jobbet av vissa anledningar, så sluta med att jag fick bredda den youghurten vi hade med flera ansikten, inte så bra, men va ska man göra? Vid tio någongång ska ja gå ut med en arlamjölkbur på kajen och flytta runt lite, visa sig att den gled över kanten och helt plötsligt tappa jag greppet och tappar den, så den välter, i reaktion flyttar jag på kroppen, men glömmer totalt bort var jag har mina fötter, så den kommer rakt på vänstra stortå, och de gjorde så sjukt ont så jag faktiskt trodde jag skulle svimma.. halta mig lite fint fram till omklädningsrummet, av med raggsocka(de är fortfarande inte sommar ute) och strumpa, inser att de kommer blod från tre ställen, jag är ganska blodkänslig så de gör inte saken nå bättre.. hoppa fint till första hjälpen lådan och fick plåstra om mig, vilket har resulterat i att jag haltat hela dagen, de gör ont som F*N Med toppen på detta, så slutade en lugn dag med en smått kaotisk eftermiddag, och tokstressigt, ingen fika på eftermiddagen de hanns inte med, ja ja vet man kanske är bortskämd, men vem vill jobba när man inte får betalt för de? Träffade på två mindre glada kunder, över ja kommer inte ens ihåg vad, och ja.. dagen har ju inte varit den bästa på länge om man säger så.. Sen gör de verkligen inte saken bättre att allt känns som en dimma, och ja vet varken ut eller in.. Ja har inte sovit ordentligt på en vecka, ja vet knappt va jag heter. Nu när jag var hos världens bästa tjej på kvällen så berätta hon en jättepositiv nyhet som inte är klart än, men kan bli så, och istället för att vara helt överlycklig för hennes skull, för de är jag verkligen, så kommer jag helt av mig.. Imorse när hon berätta i bilen att ja men kommer du ikväll, jag har till och med bakat, så slår de mig inte ens då, när jag vet att ja ska dit, att tjejen fyller år.. Inte ens när vi sitter och pratar om de, hemskt.. Ja kan inte prata, jag kan inte tänka klart. och allt är en enda stor röra, som ja inte ens vet var ja ska börja för att ta tag i de.. Ni vet när de är så stökigt att man inte ens vet var man ska börja städa.. ungefär så fast tusen gånger värre.. Veckan som varit har verkligen varit hemsk, jobbig och väldigt suddig.. Ja försöker hela tiden göra de bästa av situationen, men de är inte de lättaste.. Men någonstans så inser jag att ja kanske borde stanna upp för en sekund och fundera över va de är som händer, för de förstår jag inte..

Skulle bara vilja ha semester en sväng.. bara vara med mig själv.. och bara vara, ligga på en strand, läsa en bok och inte bry mig i nått annat än mig själv, men ja vet de funkar inte riktgit så.. så bara jobba på..

Läste en blogg om några påståenden som jag kan intyga inte är sant, och om de skulle vara så så skulle du vara den första som fick veta oavsett.. Ja orkar inte me något överhuvudtaget, och ja är inte klar med de här än.. Om du förstår, för ja vet att du läser.. Oroa dig inte.. händerna på täcket jag lovar!.. (om de nu är rätt formulering..)

Hur som helst så har jag världens bästa vänner, allihopa och jag tackar er, nu är guld värda, och ja mår så bra med er, de är ni som just nu får mig och se lite ljus i tunneln, och se lite hopp i om att allt någonsin kommer att bli bra.. sen.. himla bra ord de där sen...

Sovmorgon vankas imorn en sävng och som jag ska ta vara på den sovmorgonen.. Hoppas bara att man kan få sig en blund inatt oxå.. För just nu orkar ja inte mer.. De här tar knäcken på mig, och ja vill bara att allt ska vara bra..

Fick lite dåligt samvete över att ja skrivit att vissa skvallrar vidare, men hörrni gör så de är helt ok, för de finns egentligen inge mer och säga än att ja mår sjukt dåligt, och jag har världens bästa vänner som finns där för mig.. De kan jag leva länge på att ni kan prata om varsegod! :)

Nej tror faktiskt att sängen kallar.. eller om ja ska ta ett ryck och betala räkningar, då en väldigt efterlängtad lön kommer på FREDAG! Så Ikea lördag känns som att ja faktiskt kan ta bort mitt shoppingförbud för en sväng..

Sova..? De får vi se..

Mia.