Mias last night

Ledig dag idag och jag tog verkligen sovmorgon delux... Gick upp med världens bästa och åt lite frukost med honom innan han åkte till sitt jobb. De är så mysigt att äta frukost ihop, och de dagar vi har möjlighet så gör jag de mer än gärna :) Och då vi har 7 månader idag så ville jag verkligen gå upp och njuta av en underbar stund :) Gjorde mig en eld sen och bestämde mig för att sova en liten sväng till.. Halv ett var de tydligen slutsovigt och dags att gå upp.

Har inte blivit mycket nerplitat den senaste tiden.. Anledningen är nog att jag har jobbat ganska mycket och kursat och fixat så när jag har haft en ledig stund över har jag valt att tillbringa den med mitt älskade hjärta!! Livet är fortfarande helt fantastiskt och jag är helt övertygad om att de kommer att hålla i sig i en oändligt lång tid framöver :)

Jaha och så fick plötsligt man ett helt nytt liv :) Har varit jättedålig på att uppdatera på sistone, men jag har helt enkelt inte något att ventilera mig om längre heller, allt är så fantastiskt bra hela tiden så de blir inte så mycket att skriva om mer än att uppdatera vad som händer i livet.

Inte mycket inlägg som plintas ner här inte.. men de finns så himla mycket annat och göra än att uppdatera vad som pågår i mitt liv och skriva av mig en rad :)

Jaha.. hemma denna vecka med, men de ser positivt ut för nu börjar de bli bättre, tack och lov! :) Känt mig full och bakfull i över en vecka nu börjar bli lite smått drygt, men de märks en klar förbättring! :) Stimma lite för mycket igår men man måste ju prova helt enkelt.. :P

Doktorns dom, järnbrist och lågt blodvärde.. Två saker som går hand i hand, men ändock.. Så de är inte alls konstigt att jag har mått som jag gjort. Nu är de bara se till så att de blir bättre, med järntabletter och massa vila. Var på bokföringskursen igår som jag börjat på vilket var en pers, när jag kom hem så såg jag helt förstörd ut.. Inte bara såg jag kände mig verkligen helt förstörd oxå, då bilåkningen gjorde mig lagom snurrig.. Så bara nya tag nu och åter vila.. Skittråkigt, men jätteskönt och veta vad de är för något. Nu är de bara vänta och se så ska de bli bättre... En dag i taget :)

Lidingöloppet avklarat, dock med en hel del efterbiverkningar. Men en timme, två minuter och femtiofyra sekunder tog de mig och ta mig igenom milen, då ska tilläggas att jag faktiskt gick en kilometer nästan.. Men nu är de avklarat och bara en grej kvar sen är tjejklassikern avklarad. Sitter dock hemma idag lika som igår och väntar på att få åka till doktorn, mår inte alls bra helt enkelt, så ett läkarbesök är på sin plats, även om jag är en av de mest envisa personerna och de inte är något fel på mig, så när de kommer till att jag själv inte alls förstår va de är som är fel, då ger jag mig.

En stund ensam framför datorn idag när jag är hemma och ledig och mitt finaste hjärta tyvärr jobbar.. Dags för en uppdatering, men då tiden bara har rusat fram för fulla muggar hela tiden så har de inte varit en tanke på att sätta sig ner och skriva en rad, när skulle jag egentligen hinna med det? :P

Jag vet att de är tomt här på inlägg, men jag har inte riktigt haft tid över och skriva något så jag vill skriva att jag lever och får återkomma med ett inlägg snart..

Dehär är första dagen på min semester!! Två veckors semester, och känns som rena rama lyxen! Jag är nöjd över att jag kan unna mig de, men jag vet oxå att de kommer att gå tokfort då vi imorn beger oss till Norrland och Östersund för en Storsjöyra och baara njuta av varandras sällskap, som jag längtar! Fem hela dagar ihop :D Life is good! :D

Snacka om att vara klyven och två personer.. Ena av mig är frustrerad och irriterad och less och matt på den här ryggen att de inte verkar ge sig och de är tredje dagen som de jävlas.. Jag känner mig som om jag väger 200 kg från ryggen och neråt och de är jättetungt och bära.. Andra delen av mig är den lyckligaste som finns och hur nöjd med livet som helst och bara går och småler.. :P Konstigt och ganska förvirrande.. Men jag vet att de går över men tydligen lite senare än vad jag väntat mig.. Skulle vilja njuta av min lediga dag idag, men på något sätt så kan man inte njuta på samma sätt.. Jag är less på att ha ont i ryggen jag vill inte ta några piller alls men då vet jag att de blir så mycket sämre så bara bita i de sura äpplet..

Hemma dag två och fruktansvärt frustrerande.. Men jag vet att de går över och idag är de betydligt bättre i ryggen. Tack och lov!

Just nu bråkar min kropp med mig en hel del och jag blir så frustrerad och matt!! Jag har tagit alla tabletter jag får plus lite vanliga värktabletter och ändå så finns smärtan där som en dov värk så de känns som om benen håller på och lukras upp samtidigt som bäckene håller på och glider isär, en himla mysig känsla måste jag säga verkligen.. Not.. Igår gjorde de så ont så tårarna bara kom, de är sån gimla obehaglig känsla och nattens sömn blev de inte alls mycket med. Stackars finaste hjärtat som oxå var vaken! <3 Fruktansvärt irriterande om inte annat.. GÅ ÖVER!! NU!!

Började dagen idag med en lugn frukost, en härlig pratstund och allmänt bara väldigt trevligt! Är ledig idag, men ska till och göra en massa nytta.. Har druckit kopp nr 2 med the och ska strax slänga mig i duschen för att bege mig till Brottslplatsen och göra lite nytta.. frågan är bara.. Var börjar jag? Men de löser sig. :)

Alltså tiden bara springer iväg helt enkelt.. :P Helt galet va fort de går och fullbokat i princip hela tiden känns de som.. :) Men jag verkligen njuter av livet och jag känner mig glad och lycklig som aldrig förr.. Känns som om jag glider på någon slags lyckorusvåg konstant och de känns så himla nice!

Längesen nu..

De är en låt som ljuder ur högtalarna just nu.. Om sanningen ska fram.. :)

Har inte skrivit en enda rad på hur länge som helst.. Men om sanningen ska fram så har jag gjort en massa annat skoj ist helt enkelt.. Men nu har jag en ledig dag och en stund framför datorn så är väl dags att uppdatera en sväng..

Efter att ha blivit väldigt arg och upprörd över hur de kan vara sån stor skillnad på olika utan att de förstås och bara blivit helt matt över hela de där kapitlet så har jag blivit av med alla grejer, och släppt de där och gått vidare då jag inte orkar bry mig i de där, själva tanken gör mig bara upprörd och arg, så jag låter bli helt enkelt.. Lika bra de..

Gamla soffan hittade ner igår och faktiskt den får duga, de finns ingen anledning och köpa en ny heller..

Efter två och en halv veckas tid nu så inser jag ännu mer hur de är de ska vara helt enkelt.. Och mina vänner är helt underbara som finns där hela tiden och jag bara älskar dem allihopa! Och har funnit en hel del nya vänner oxå som gör mig glad och värmer i hjärtat! :) Men senaste en och en halv veckan har varit helt fantastisk helt enkelt och för de mesta går jag bara runt och småler hela tiden, då jag finner mitt liv så himla härligt just nu och att jag verkligen mår superduperbra av dehär. Att ha kommit hit och bara insett att de är ju såhär livet ska vara helt enkelt.. Inge krångel inge tjafs bara bra rakt igenom helt enkelt.. De är såhär de ska vara.. :)

För lite mer än ett och ett halvt år sedan trodde jag inte att man kunde må så bra faktiskt och självklart har jag mått bra med Freddan men ibland har de varit svårt och se.. Eller rättare sagt man har inte vetat något annat helt enkelt och då blir de ju inte så lätt.. Men när jag nu inser vad jag gör så förstår jag ju att de inte var meningen att de skulle hålla heller.. De är ju de som kallas livet, och just nu har jag förstått lite mer av alltdehär..

Nog om de.. Jag är iaf väldigt nöjd med livet just nu och ibland behövs de lite omvägar för att man ska inse sitt bästa helt enkelt..

Cyklade tjejvättern i lördags jag och Mallan, och jäklarns vad bra vi var helt enkelt! Tio mil med tre stopp tog oss fyra timmar och 52 minuter, helt strålande fantastiskt bra helt enkelt och vi fixade vårt mål på under fem timmar.. :D Är verkligen nöjd med mig själv och vår insats, och nu är de bara tre grejer kvar att göra så tjejklassikern närmar sig! Men de känns helt fantastiskt att ha gjort de och jag är nöjd och väldigt glad att jag har genomfört de och kommit i mål! De tog mig två dagar att återhämta mig ordentligt så nu är jag i fas med mig själv igen men nu har jag fått i mig kalorier och vätska så att jag är tillbaka till mig själv igen! Medalj fick vi oxå och jag kunde inte vara mer nöjd över mig själv helt enkelt! :D <3

Då mamma fyller år imorn så blir de att åka till päronen i helgen, och de ska bli riktigt trevligt faktiskt var längesen jag var där! ser jag framemot! En festival inplanerad i år och en början på planering till Thailand i Januari! Dehär kommer bli ett fantastiskt år de är jag helt övertygad om! :)

Om sanningen ska fram så vill jag bara tacka alla fantastiska människor jag har runt mig som får mig att inse att livet kunde vara bättre, och jag är tacksam att de finns en person som får mig att må så himla bra och som får mig att le lite extra mycket och jag är så himla glad att de är du! <3

Mia.

Precis hemkommen från en springtur.. Eller ja både gång och spring för de var så jäkla varmt och fröken blev törstg helt enkelt.. typiskt dumt. Men bättre än ingenting och vad trodde jag när de är typ 27 grader ute? att de skulle vara lätt?

Vakna imorse och trodde att ilskan gett me sig, ha vilket skämt. Nog om de, de verkar inte förstås iaf så spelar ingen roll hur mycket jag förklarar hur jag menar så förstås de iaf inte, de är själva principen helt enkelt.. Men i rest my case. Kan inte göra något mer än att förklara och tycker de är helt otroligt att han inte förstår hur jag menar. Nej.. usch..

Nu är de strax ihoppning i duschen som gäller och göra mig klar och iordning för dagens bestyr.. :) Ser framemot.

Mia.

Suttit och funderat över var jag ska börja, har till och med skrivit ett jättelångt inlägg men raderat hela. För första gången på väldigt väldigt länge är jag arg och besviken och då ska tilläggas att arg de är ett väldigt snällt ord av skitförbannad helt enkelt. Jag har till och med varit så förbannad idag så jag varit nära att kräkas. Jag blir matt och skakig och bara känner att jag vill helt enkelt slå sönder en massa grejer här inne.. (om de inte vore för att de var så himla drygt och städa )

Skulle vilja skriva så himla mycket mer, men jag vet inte ens var jag ska börja och dessutom så himla arg och förbannad att jag inte förmår mig att få ut rätt ord.

Mia.

Har haft stillestånd hela dagen, suttit med bloggen öppen och tänkt att jag ska skriva en rad, men jag har bara stirrat på tangenterna.. Så himla mycket som snurrar uppe i huvudet just nu så det blir tilt. Lite för mycket helt enkelt för att veta var man ska börja..

Lyssnar på Paperwight från Dear John just nu..

Kände mig helt överkörd igår, och efter besöket hos doktorn idag känner jag mig om möjligt ännu mer överkörd.. De blir allt på engång, soppa. Men och andra sidan är jag glad att de kommer allt på engång ist för lite då och då.. De blir lättare sen då.

Har tagit ner resväskan från vinden och packat de mesta inför p-kryssningen men jag känner mig inte motiverad för fem öre, känns som jag tappat en bit av mig själv för en stund helt enkelt. Just nu skulle jag nog bara vilja lägga mig under täcket några dagar och bara va, men så funkar de inte riktigt, man kan inte bara hoppa livet för några dagar för att man känner för de, och dessutom har jag sett framemot kryssningen nu och vad jag ska ha på mig, har mest beslutsångest över vilka kläder bara. Har ju köpt en kjol i Milano som är himla fin, men i söndags gick jag på gina och stötte på en i mitt smak skitsnygg tröja, som inte alls är jag egentligen men verkligen supersnygg, med snyggt mönster, och tror de kommer bli en favorit helt enkelt. Perfekt varm till sommarkvällar oxå.  Märker själv att jag gärna inte vill skriva om doktorbesöket helst.. Jag vet inte var jag ska börja helt enkelt, jag vet de är bara gilla läget helt enkelt. Men fick ju den dom jag visste sen innan.

Inflammatorisk Ledsjukdom.

Sitter bara och stirrar på ordet. Försöker någonstans förstå vad de är jag förstår. Jag visste ändå om de innan, då jag faktiskt lyckats googla fram de, vilket jag är kass på egentligen, men inte denna gång.. Känner mig faktiskt för stunden handlingsförlamad. Någonstans känns de jättebra att veta vad de är och fått en klarhet i vad de är för fel jag har. De är för tidigt och säga att de är Bechterews, men mycket tyder på de, men inget man kan veta förns om tio år då man jämför röntgenbilder. De känns skönt att veta vad de är att de finns på papper och någon som vet vad den gör har talat om de, men samtidigt så känns de förjävligt.. Som om jag är i chock och inte förstår.. Livet är bra orättvist ibland, men samtidigt de är ju bara att lära sig leva med de helt enkelt, bara le och vinka. Men samtidigt så är de helt ok att bra känna att de är verkligen skit och att vissa dagar är hemska. Men jag vill inte att någon ska ta hand om mig, för jag är inte handikappad, jag har bara en sjukdom som finns men inte syns.. Och sålänge den är såhär så får man vara glad att jag bara behöver ta tabletter helt enkelt, för de finns alltid de som har de värre, självklart. Men ibland måste man få tycka synd om sig själv i den situationen som man är i, för att jag tror att man behöver de helt enkelt..

Allt de andra känns oxå väldigt jobbigt, och hemskt tråkigt att man kan få någon att må så dåligt och att de blivit som de blivit, men! Just nu i de tillstånd och de jag fått reda på idag om min kropp så måste jag fokusera på att bli bättre själv och försöka att förstå och lära mig hantera de och då kan jag inte gå och tänka på massa andra saker, de här är tyvärr viktigare. Och han sa idag på sms att de är synd att allt kommer samtidigt för dig, men samtidigt så är de skönt att allt slår till på engång, för då slipper man ta saker pö om pö och precis när man klättrat upp igen så ramlar man ner, nu kan man hantera allt på engång och gå vidare sen och veta att där framme så kommer man att må mycket bättre än vad man gör nu.. Knepigt kanske, men låter i mina öron helt rimligt iaf. Och som sagt kroppen säger ifrån med allt dehär lite extra mycket nu och för att de inte ska bli värre så måste jag fokusera på hur jag själv mår för att kunna må bättre, och för att kunna bli bättre i ryggen. Såg mina röntgenbilder idag, och kollade på kotorna på ländryggen.. Vet inte vad jag ska säga om de, men ist för mjuka kotor så är mina vissa av dem, eller rättare sagt en av fyra normal och de andra som fyrkanter, de är inte heller bra..

Magnetröntgen nästa och minst ett återbesök till i år, så jag gjorde nog helt rätt i när jag insåg idag när jag betala att jag behövde ett högkostnadskort, för dehär idag de är absolut inte sista gången på lång tid framöver som jag kommer befinna mig på ett sjukhus, dehär är fkatiskt bara början på en lång resa, som jag måste fixa själv, för jag vill inte vara den som behöver hjälp av andra för att klara mig igenom vardagen, jag vill kunna göra de själv. Jag är inte handikappad, jag är bara lite trasig.

Mia.